Kungsbacka-kärringen

Det kom några centimeter snö under tiden jag jobbade i lördags. Vi åkte för att hämta upp A på New Street och hennes tåg var försenat. Hem. Inte en enda taxi kör. Ringer 10 stycken, de tar inga bokningar. Snöööööö! Vi hittar till sist en buss. Den kryper fram. Jamies är halvtomt och vi äter och dricker rödvin. Går till Wellington och Victoria. Hittar till och med en taxi hem!

Vaknar och diskuterat allt som hände. Desh eller Dash och alla som kom från Bristol. Gårdagen, Solihull. West Midlands Kungsbacka. Just det pratar vi om på väg till Pret. "Längtar efter att vara en Kungsbacka-kärring nu. Flanera på Kungsmässan, handla på typ Tara och Massimo Dutti. Köpa oxfile och rödvin. Skjutsa ungarna till fotbollsträningen i en stor BMW. Gå runt och pilla hemma, köpa doftljus. Vara frälst i Yoga. Åka på långa semestrar, minst 3 veckor i taget." Hahaha. Aldrig att man skulle få för sig att längta efter något så dött och platt, förutom just då. Vandrar i snöknaster till Costa och sänker en iste. Går in på Hollister (där det alltid doftar så gott!), går ut igen och in på Kurt Greiger. Går tillbaka till Hollister och köper Malibu Beach body lotion. Hollister, lite Marrisa-i-OC-affär. Väldigt mycket Kungsbacka of West Midlands.

Sådan här liksom:






Så att man själv kan bli en sådan som bor i Särö, går runt i leopardkappa, stannar en bekant som går förbi och känner sig som ett vrak, skrika "Men hur eeeee det nu i LONDON? Gud vad roligt.............." - personen förbarmar sina dåliga reflexer som hindrade beslut om snabbt gömställe. ETC!