When I was Trouble

Du kallade mig alltid "trouble" i början.

Så blev det du som var trouble.

Vi har en paus i vår ångest, eller min ångest, nu när din kollega har dött. Jag frågar om du är i Dubai men du är kvar i Bahrain. När du åker till hotellet för att sova dör H från Kalifornien.  Han får en typ av fordon över sig när han gör en missbedömning orsakad av trötthet. Han förlorar en massa blod på platsen och dör i ambulansen. Hans fru är gravid i sjunde månaden.  Du för höra det i bilen på morgonen. Chauffören säger att det har skett en olycka.  Du tänker att en av de hundratals indiska eller bangladeshiska gästarbetarna har brutit ett ben. Men någon dog. Ingen kommer stämma er, för det var inte orsakat av ert företag. Liberty.

Ibland har mina mardrömmar de senaste veckorna handlat om det.  Att du ska dö där. För att det hade varit obegripligt. Så som saker tenderar att vara.

Om vi inte påverkas när andra dör - hur värdesätter vi alls det faktum att vi är vid liv?

Jag tänker på dig nu, att du svettas.  Att dina armar är bruna eller röda och din nacke med.
Att du kallar det för någonting med "british", men jag känner igen det som någonting med farming och swedish också.
Välbekanta nyanser i huden som jag förknippar med sommarstugor och semestrar i Grekland.

Dina t-shirtar lämnar efter sig vita fläckar av svett och du dricker brustabletter med salt och mineraler som får din kropp att vibrera i 45-graders- hettan. Du går ner i vikt av puls och värme och väder. Hissen och AC:n går sönder på båten och du plogar dig fram i hetta istället för snö, men det är nästan samma sak. Du dricker fler liter vatten är hjärnan orkar, utan att kissa efteråt. Istället utsöndrar din kropp svett genom porer och det är olikt varifrån du kommer. Du måste inte vara där. Eller här.  Ändå kommer du vara mer lik dig själv när du kommer hem nu, än du var då efter 6 veckor i Birmingham utan mig.  När jag låg på en madrass och åt smågodis framför Top Model.

Då när sömnen alltid omfamnade mig. Jag vaggades alltid.

Varför är det då du är som mest attraktiv?
När du pratar om det sorgset men sakligt, när du inte låter det get to you, när du fortsätter, när du inte nämner det förrän jag frågar dig, när du ba keep going on. Hur du alltid växer i mina ögon, men kanske försvinner i dina egna.

Hur jag kittlande nog känner dig mindre då, när du den natten sluter dina ögon.