2002 var jag 14 och traffade Against_USA. Han hette sa pa lunarstorm. Han gick forsta aret pa Munkebacksgymnsiet (som jag sedan kom att borja pa) och bodde i Vastra Frolunda med sin familj. Hans pappa agde en liten tobaksaffar pa innegarden i deras hoghusomrade och dar hamtade vi mat, "jag tar en pizza!" kanske Samir ropade och sa tog vi med den hem lite casual sadar. Jag gick i 8:an och akte nastan 3 timmar fram och tillbaka efter skolan for att vara med honom. Det var aldrig nagon som hindrade mig. Dar stod val jag 14 ar och vantade huttrandes pa taget hem kl 22.15 en tisdag, varifran kom det? Jag kan minnas kanslan av nervositet och hur jag nastan njot av den. Jag minns en gang nar vi gick pa bio, jag, Samir, Samirs van Poyan och dennes tjej. Vi sag "Insomnia " med Al Pacino, minns val att det var den, och att jag hade en ny lila troja pa mig. Det har var en extremt filmintresserad bunch och jag satt dar och fattade NADA, fasade for diskussionen som oundvikligen skulle uppsta efterat. Vi kom ut pa Vallgatan och Poyan sparkade till en sten, sa "Ah, de var ju skit! Eller hur?" Jag tyckte den var en "smart" vuxenfilm och blev imponerad av att han kunde avfarda den som ingenting bara sadar. Nar det sedan tog slut rev jag ut "Att forestalla sig undergangen" av Marcus Birro fran bibliotekets ex och skickade till honom pa posten. Det later helt otroligt, men det gjorde jag.