Ett sjalvmordsbrev

Jag har funderat pa vad som kan vara ett bra satt att komma ur en del perioder i livet - nar man ar forvirrad och mar skit och allting verkar falla samtidigt. Det som da aterkommande dykt upp i huvudet ar att skriva ett sjalvmordsbrev. Utan att faktiskt ta livet av sig, sjalvklart. Da kanske man inte skulle kalla det sjalvmordsbrev? Men jo, det tycker jag. Man tar livet av all javla skit inuti en som bara forstor och begraver det for alltid. Och bara man vidror vid tanken pa att saga hejda till de man alskar, sa tror jag livsluften kommer tillbaka, inte helt olik kanslan av de kallsupar man fick som liten nar simlararen stressade en till alla mojliga vattenkonster. "Guuud vad deprimerande! Sa svart! Sa morkt, och sorgligt!" tanker 95% nu men det ar ju precis tvartom - det handlar om sjalvhjalp, att radda sig sjalv. Det ar fan genialt det har - att tanka sig in i att Inte Langre Finnas och rannsaka varfor man gjorde som man gjorde samt be alla javla idioter dra at helvete, radera dom bara, bort med asen! Sedan ta farval av allt det man alskar och marka hur plagsamt det ar. Nu ar det 4 timmar kvar pa jobbet innan helg, da jag ska skriva klart min sista tenta pa O university, och sen! Sen kommer nog mitt sjalvmordsbrev.