Som jag inte skrev om

I Trentham Gardens. Det hade precis blivit ännu ett nytt år, det regnade. Frankie & Bennys låg där så tryggt och faktiskt inbjudande. Vi åt inne i den enorma trädgårdsshoppen. Köpte en blomma på rea till din nan.

I Köpenhamn när jag köpte Sunny D och det var inte juice, det var bara en dryck smockfulld med E-nummer och tillsatser. Det snöade på natten. På morgonen när vi släpade väskorna till bussen skrattade vi så mycket åt någonting - jag kan inte minnas vad. Men vi gick och skrattade länge. På busshållplatsen var det en vilsen man som frågade om du kunde prata engelska och du sa glatt "I AM English!" Busschauffören var så vresig och allmänt jävla skitförbannad. Han skällde på alla och du sa att du förstod honom. På bussen var det en tjej som satt och pratade om Skönhetsfabriken och nya modetrender. Tydligen kändes röda byxor vår. Jag föll in och ur sömn och hon pratade stressat i säkert en timme. Det var spänt läge.

I Madrid framför slottet och jag var så arg för att du låg och sov. En perfekt "dålig" latte på frukostbuffén och misstänkt symmetrisk skinka. M och M som jag älskar att sällskapa med. Loppisen i La Latina och när vi inte är bokade på flygresan tillbaka blir jag mest glad.

Men i Barcelona, på de trygga hemvana gatorna vid Diagonal längst med Gucci, Jimmy Choo och Stella McCartney. Ensam på ett hostel där vending machinen säljer Estrella för 1 euro och jag sover gott om nätterna. Jag åker på en fåfäng nostalgitripp tillbaka till Baixa de Briz och allting ser exakt likadant ut. Jag köper en vatten i kiosken och jag tror det är samma kille i kassan som för sex år sedan. Jag åker till Para-lel där G bodde och där jag så många morgnar törstig och yr staplade ut i gassande solsken, till en doft av stinkande sopor. Alltid lika rädd för att väcka en skällande hund i lägenheten. Jag känner inte igen mig alls. Går av misstag ända till Poble Sec (där J bodde) och sedan vänder jag. Dagen efter är det ännu varmare och jag hittar till Raval där tjuren står och där de hemlösa sitter och halvsover i solen. Första dagen äter jag tapas ensam men jag får bara in potatis i en ljusrosa sås. Vi åker till Nasty Mondays men det ligger inte på ramblan längre. Jag blir trött först och tar en taxi hem klockan fyra. För en gångs skull är Barcelona stendött och jag går flera kvarter i Gracía, får till och med väcka receptionisten genom att banka på rutan. Han sitter och sover framför en såpa.

Det är tio trappor upp där tjejerna bor och de är så underbara, så självklara mot varandra. Jag förälskar mig i dem genast. På flygplatsen köper jag Madame. Den parfymen jag köpte i Birmingham och som jag hade på mig första gången jag träffade Donya och Roozbeh på fest i Selly Oak. Det går ett plan till Bristol och jag vill ta det.