På stigbergsliden gick jag förbi ett dagiståg. Små stojiga barn i gula reflexvästar. Längst fram gick en trött skäggstubbig man och höll ett barn i handen. Längst bak gick en annan trött skäggstubbig man och höll ett annat barn i handen. I mitten gick resten av barnen. "Catch up guys!" ropade mannen längst fram med engelsk accent. Mannen som gick längst bak höll handen liksom släpigt och motvilligt, så som man håller handen med någon man är på väg att släpa hem från krogen utan att vara riktigt säker på att man verkligen vill.