Saturday, 30 May 2015

Gode kys och lille kjole - hvor fraekt!















Jag ska ligga med minst en dansk i sommar. Hela veckan vaknar jag sent, i total förvirring. Jag äter frukost på en shabby-chick bricka som jag bär in till sängen. Ligger i mörkret och kliver inte upp förrän jag absolut måste. På måndagen lägger datorerna av på jobbet och jag skriver med en stenhuggare i flera timmar, meddelanden som läggs på hög och scrollern som blir mindre och mindre. Danskar är exotiska. Kanske för att vi åker dit men de kommer inte hit? Är förhäxad av språket, det spritter i hela mig. Han skickar ett videoklipp och det börjar dunka. Jag är beredd att kasta mig på en buss till Köpenhamn direkt. Varför har ingen samma tempo som jag? På kvällen går jag ut med D, han säger att jag strålar - vad har hänt undrar han. Jag är rastlös, otålig. En låt med Rihanna eller kanske Beyonce spelas. Innan jag kan hejda impulsen dansar jag i stolen. D tittar häpet på mig, "Wow he must be quite something!" Lite senare borrar han ner sitt ansikte i min tröja och min hals, drar ett djupt andetag. Jag säger, "What does it smell like?" Han svarar: "Like home." Vi går över torget, han säger: "Just marry me, just fucking marry me." Jag skrattar till, vi är båda trötta. Så urlakade.

Stenhuggaren är en konstnärssjäl på 1.90. Han står ut i kategorin. Hela veckan har jag konsumerat honom rakt av, sugits in i ett hål. Han skickar en massa bilder. I profil i sängen med lite rödmossigt ansikte, ledsna ögon och fina drag (Jag tänker på rådhuspladsen, tuborg och trägolv.) Rakt framifrån i blå tröja, ögonen utforskande. Naken i sitt badrum, ansiktet nästan nollställt. Han slickar sig om läpparna, viskar mitt namn, filmar nedåt magen. Jag ligger vaken till 3.30 måndag, tisdag, onsdag, torsdag. Han skriver på danska - det är mysigt att förstå ungefär 70% - jag svarar på svenska. Ibland byter vi till engelska. På tisdag morgon skriver han att han sovit så dejligt på grund av vårt chattande under natten. Jag säger att, kan vi inte sluta prata om sex och lära känna varandra? Han undrar om jag vill komma till Köpenhamn en helg eller en vardag. "A month seems like forever." Han säger att han är ledig på måndagar- kanske en söndag? Jag frågar om han tappar intresset för tjejer när han väl har legat med dem. "Only if there is no chemistry", säger han. Han skriver att det finns något som är "a bit off in our communication" men att han "have a feeling we would work in bed, not just sex, but being intimate." På kvällen försöker jag förstå vem han är, men han slingrar sig och jag blir irriterad och han ber om ursäkt "if he's upset me" och han frågar om vi inte ska sexchatta oss sams igen. När onsdagen kommer har jag gett upp och lagt mig platt - jag vill bara ge honom exakt allt det han vill ha. Jag har bestämt mig för att jag älskar honom och att han ska komma att älska mig.

Men vad hände? Kanske gillade han att berätta för mig vad han vill ha - sensuellt sex med ett konstant kyssande, långsamma rörelser, smek - och kanske föredrog han min reaktion när den var skeptisk, avmätt och lite tyst. (Kl 02.58 om nätterna - "Du må sove og jeg må komme!")

"Du har vildt flotte laeber, ville elske at se dig kysse... Vi ville kysse godt. Håber jeg! Kys är det vigtigste! Gode kys! Ekstremt vigtigt at kysse mens man har sex! Og kigge i ojnene. Kom til at taenke på dig med lukkede ojne og synes det lod meget sodt."

"Hvis sex skal vaere lidt hårdt og jeg skal dominerer en kvinde vil jeg helst kende hende."

Han skriver att han "prefers to see me stress free" och det måste vara i juli efter eksamen. Jag ser framför mig hur jag tar bussen och det är soligt och jag vill inte svettas. Jag sitter inklämd, det tar timmar, förbi Malmö - jag blundar, ingen vet vart jag är på väg, men det ringer hela tiden i min telefon och jag sitter med andan i halsen och drar några streck med Sephorapennan under ögonen och hjärtat bultar och jag lever.

"Og vejret er godt til den tid = ekstra laekkert! Vil gerne se dig i en lille kjole i solen.... Elsker lille kjole! Ville elske at ta min hånd op under kjolen... Det er også sygt hot med jeans. Er sikker på du har en laekker rov i dine jeans!

På torsdagen är jag desperat och trånande och jag älskar honom (!) Jag lär mig danska. Fisse är fitta, pik är kuk, måske är kanske, men det vackraste av allt är att kåt är "liderlig". Jag spelar in ett videoklipp i en rödvit randig t-shirt, säger något fånigt om danska flaggan. Han skickar en glad smiley. När jag skickar några bilder på olika lille kjole, skriver han plötsligt så att det brinner i knutarna, han läser mina meddelanden direkt, han svarar omedelbart.

"Den er meget fraek din lille kjole! Har lyst til at vaere nogen med dig! Se dine smukke laeber kysse min pik. Det ville vaere så sygt fraekt at ta min hånd op under din kjole langs lårene og ramme dine trusser og maerke at du var helt våd igennem dem..."

"Når vi er ude skal du saette dig på mit skod sa jeg kan maerke varmen fra din fisse. Og du kan maerke mig blive hård. Og det er kun os der ved det, ingen aner hvad der sker." 

Jag bjuder till nu, jag avvaktar inte lika mycket. Han älskar det i stunden - men kanske inte efteråt?

"Tänk om vi är på en bar och går in på toaletten som är liten och trång, men jag böjer mig över handfatet och du drar ner mina jeans halvvägs och stöter in i mig bakifrån och jag möter din blick i spegeln ovanför handfatet."

"Shit hvor fraekt!!"

"Ville elske at maerke din dejlige rov sidde på mig i en helt let kjole. Måske på vej hjem fra byen ville vaere så fraekt at vide du var nogen neden under! Det fraekkeste er hvis du lofter kjolen op og viser mig din nogne rov. Også viser mig din fisse. Uden at jag må rorer. Bare en gang, hurtigt."

"Du får inte röra mig sedan heller."

"Jo jeg får!"

"Nej!"

"Jeg ta'r!"

"Vill gerne ha min pik helt dybt i dig når jeg kommer..."

Jag skickar en bild på mina våta trosor, som blivit förvånansvärt våta av att se honom naken och läsa det han skriver. Han skickar en video på sitt ansikte tillbaka, han stönar och säger att "det er så sygt fraekt, dine billede.", han filmar nedåt sin mage, och sedan sin kuk. Jag skriver "Kom du redan?" och syftar på något vitt på hans mage. "Nej. Det er nogle ar der ligner cum, på min mave". 

På magen har han alltså två stycken buktande ärr; pigment vit.
Som liknar sperma!

"Saed på dine smukke laeber! Ville se helt vildt fraekt ud!" 

På morgonen när jag vaknar vet jag inte om det är helg eller vardag. Det regnar igen. Bredvid mig på lakanet, i höjd med mitt ansikte, ser jag en blodfläck. Jag hittar ingenting som blöder, inte näsan eller läpparna eller örat.

Jag kliver av på fel hållplats och måste tänka efter ordentligt för att minnas vilken tid jag börjar jobbet. När jag är där lyssnar vi igenom lite intervjuer. A  - som jag tycker om - vi tittar på varandra och fnissar ofta, säger ingenting, men skrattar åt samma saker. Min röst är alldeles lugn och jämn, jag hör mig själv från veckor av ångest, från tider då jag flämtat ensam i sängen, ropat på de jag hängt upp mitt liv på, de som försvunnit. Min röst låter från den här tiden alldeles välbalanserad. Lugn, lycklig, totalt tillfreds och harmonisk. I min röst finns inte ett spår av sorg. När jag hör det känner jag ett sting av total meningslöshet. En del av mig är en robot, en maskin. En del av mig kommer aldrig ge vika - även då jag monteras ned inuti - kommer jag tomt kämpa vidare, så belevat artig att alla kanske hade rätt ändå - det finns ingen poäng med sanningen.

Jag går till en kurator på vårdcentralen. Jag vill skydda henne från precis allt det som är jag. Doppa en liten kaka i kaffet som vi inte dricker men likväl hade kunnat. "Hur var det när du växte upp?" frågar hon - månne en punkt på hennes protkoll? Frågan gör mig otålig. "Hur mycket dricker du?" I rätt sammanhang en läskigt befogad fråga, men inte när den kommer från en rar tant som en gång i månaden klär sig i en piffig scarf och blir snurrig av två glas vin på krogen.

Jag längtar efter stenhuggaren. Jag längtar efter Köpenhamn. Jag längtar efter att lyssna på danska, och nicka även när jag inte förstår. Jag vill sitta i hans knä i min tunna gula kjol, och känna hur han blir hård. Vi dricker en tuborg och promenerar hjem till österbro. Han är snygg och intressant på ett sätt som gör att jag vill att han ska bita mig, ge mig ett sugmärke, sätta sitt avtryck på mig. Ge mig bestående men. Ofta fantiserar jag om graviditeter. Att när J stack, så skulle jag skriva till honom efter 3-4 veckor, bara: "I am pregnant", och lämna honom med den informationen. Det största avtryck man kan ge är en graviditet. Jag och stenhuggaren i det kortaste av möte, konsekvenser för livet. Jag längtar efter att bli präglad, märkt. Han är jungfru och jag är vädur, och det är en match made in hell. Jag tänker aldrig på detaljer. Jag tänker bara i stora generella drag.

På fredagen sluter han sig. Jag skriver att det är så fint att kåt är liderlig, like suffering. Han skriver

"That is true. It is a kind of suffering,..."

Jag frågar om han har lost interest in me now that he has online-fucked me.

"I don't know. Have you?"

"No, the opposite."

"Women are always more interested, even in cyperspace...!
Always more interested after the first time fucking."

"Even after online-fucking?"

"Apparently."

Jag tror inte att han kommer höra av sig igen. Jag hatar honom om han inte ger mig mina minnen, det han lovade mig. Men jag har nästan legat med honom. Jag känner till hans spermaliknande magärr. Jag vet hur hans kuk ser ut när den är hård och när den är lite mindre hård. Hur kan han lämna mig redan! Jag är inte beredd att acceptera det. 
Om jeg inte får - jeg tar!

Jag skriver till J, första gången på en vecka. Han svarar omedelbart, går inte längre omvägar för att undvika mig. Han säger att Pat och Joe hälsar från puben. Att han ska åka till Israel imorgon. Jag skriver "I hope it's not 'all kicking off' over there" och citerar honom själv, han svarar: "Some bombs have been going off this week." Jag skriver om sex, testar i desperation. Han svarar lite torrt och sakligt som vanligt, det jag älskar med honom. "That sounds pretty good to me. We would have had good sex, as always."

Jag går vilse på vägen hem, men jag minns bäcken jag passerar. Klockan är tre på morgonen, jag sprängs nästan av ensamhet. Klyvs mitt itu. Minns inte hur det är att längta efter helger längre. Helger är oövervinnerliga monster nu, illvilliga och pockande i sin form. 

Och i min bedrägligt lugna lyckliga röst finns svaret om all upprätthållen falskhet som ständigt omger oss.

No comments: