Wednesday, 5 August 2015

Thank you for being so honest

På din balkong, O. Du har städat och tagit fram värmeljus. Vi dricker cava och du pratar, nej babblar, om armén och kärnvapen och krig. Jag frågar dig vad pacifist betyder "nu igen" och mitt huvud är tungt av för lite sömn och jag lyssnar på dig, är förälskad i dig.

I tre månader nu, nej i tre dagar, har jag åkt hem i morgonsol med rufsigt hår och sneda glasögon. Jag lämnar en tandborste hos dig och på eftermiddagen skriver du att du blev glad av att se den när du kom hem från jobbet. Imorse tog du min hand, men jag ryckte loss den för att skyla stearinfläckarna på min blus och du skrattade. Jag läser faq på din sajt och blir uttråkad, lugn, trygg. En godnattsaga. Jag hittar din flera år gamla blogg från Kina och Thailand, tycker att den är rätt bra. Den är Kellermansk och den är du.

Jag gillar asiatiska städer, här drack vi en stor mojito. Ett band spelade James Blunt. Vi är dåliga på att shoppa. - 

Piké, keps, snus, datorer, spel.

J ska flyga hit om en vecka, British airways, fredag-tisdag. Jag har längtat så efter honom.

Nu skriver jag till honom, jag säger:

I have to tell you something
I have met someone

I felt hopelessness again, after London
And I went out on a date
It felt as if, what you and me said in London was just theory - at least from your side
How did it have any bearing 'IRL' if we didn't keep in touch
and when we did, it was quite slow shit chat
I wanted something more, I wanted us
I was kind of in love with you and it felt like you were only ever interested when I was about to give up and disappear 
I never understood your intentions with all that
I genuinely like you a lot, and I think you know that
Because I have always shown you that

I would still like it if you came next week
I just had to let you know

x

J svarar. han säger

Thank you for being so honest and I completely understand
I know I haven't been in touch much and I hadn't really honoured the arrangement we made when you came
I am sorry- that was my fault
I really like you but I find it difficult to do the long distance thing
I don't know whether it is best for me to come or not - especially if you have met someone
It is a shame but I don't blame you
It would be nice to stay in touch
I think you are really cool and really hot

Jag säger

And you're a great fuck

Sedan gråter jag. Jag gråter för mars som till sist blev augusti. Värmen som nu är här och Sephora som just öppnat nära ditt hotell. Där vi gick en uppsluppen marsnatt, där går jag nu. Förbi Subway som doftar både D och J, som doftar er. Jag gråter för dig och jag gråter för hela England. Jag gråter för dörrar som stängs i mitt ansikte, och jag gråter för alla jag älskar som jag inte träffat på länge. Jag gråter för den soliga promenaden för bara några veckor sedan, till Worcester Parks overground. Precis innan vi gick upp för trappan stannade en kvinna dig och frågade var Barclays i Kingston låg. Du gav henne en utförlig vägbeskrivning, artig och belevad. Tåget rullade långsamt in på perrrongen och du kysste mig; en till och en till och en till och en sista. Det var en tystnad mellan oss, vi koncentrerade oss på att gå. Ena foten framför den andra.

See you soon. You will see me again. See you soon. See you soon duck.  

Kanske fanns det symbolik i allt ändå, jag vet inte.
Kanske var att släppa dig att släppa England, om så än bara för ett tag.

Jag kommer hem och sjunker ner i vita nyinköpta rentvättade lakan,
Du är tyst nu, du är väl på puben. Jag saknar dig som man saknar något ofullbordat, ett bortryckt klimax. Vi är kvar ute på minfältet, när vi rörde oss på stan som ljudlösa skuggor. Vi är kvar i Chelsea, i taxin genom natten, vi är kvar i din tystnad. Vi är kvar i din tomhet.

Och någonstans måste du ha tänkt:

Varför står hon ut med detta? Varför går hon inte bara sin väg?

No comments: